Nashville. 102. I Can't Help It (If I'm Still In Love With You).

Ännu ett bra avsnitt, dock tyckte jag inte det var lika bra som det första. Lite mycket jobbig drama för min smak. Dock känns det som om detta ändå kommer vara serien jag kommer längta mest efter denna seriehöst utan att riktigt veta varför (ungefär som jag längtade efter Smash i våras). Gillar allt med musiken och de som håller på med musik sen tycker jag att allt det där med politiken är en aning segt. Jag hoppas det har en större betydelse än bara en tråkig storyline för Raynas man och pappa.
   Tycker både Rayna och Juliette är en aning jobbiga och diviga. Vad spelar det för roll. Lär er av varandra istället för att hata varandra. Ett råd såhär på kvällen bara. Är glad att de ändå inte har så många scener tillsammans nu när de bara är så jobbiga mot varandra. Gillar att Deacon är mitt i mellan de. Och gillar honom tillsammans med båda. Älskar låten han och Juliette skrev tillsammans. Och att vi fick veta lite om hans och Raynas past.  Spännande. "Deacon. You're a dead man."
   Dessutom gillar jag Scarlett. Är glad att hon valde att satsa på musiken med Gunnar. Kommer bli riktigt bra. Hennes pojkvän må vara avundsjuk på henne men han verkade faktiskt också glad för hennes skull. Hans band gjorde också riktigt bra musik. Musikserier alltså, älskar er!